torsdag 19 november 2015

Jag blir så jävla sugen på vaniljkola

https://www.facebook.com/SDKvinnor/videos/vb.169003303168526/588884407847078/?type=2&theater

Detta är vad SD-kvinnor gjorde på sitt årsmöte. Gulligt va?

Eeeh, var är min vaniljcola?

K. Svensson om en Yxa i F*ttan

VA FAAAN?!?!?!?!

Exakt så sa jag när jag lyssnade på AMK morgons oklippta pod med Kringlan Svensson. Ja, en del har kanske missat förra veckans superkalas, med tanke på att verkligheten kom ikapp och vi blir påminda om att större saker pågår i världen en kränkta vita män. I alla fall, Kristoffer "Kringlan" Svensson medverkade något salongis i Alla Mina Kamrater morgon. Ni vet de där kalsongkillarna i Åhlensreklamen, de har en pod. Det är liksom deras grej. Någon form av satir som inte faller just mig i smaken, men men. Jag aktar mig för att använda ordet whiteboardsatir då jag riskerar att få en yxa i fittan.

Såhär var det:

AMK-killarna bjöd in Kringlan till sitt livesända morgonprogram. Kringlan dök upp, antagligen ganska direkt från krogen, och aningen pratsam. Ni vet när en öppnar kranen på någon så slutar den inte rinna och då får en räkna med att både den ena och den andra smutsen rinner ut.

Redan efter bara någon minut så uttrycker då Kringlan sin avsky mot Aftonbladets recensent Åsa Linderborg. Han skanderar saker som att han ska slå sönder Åsa Linderborgs fitta med en yxa och att han ska citat "munknulla henne tills hon kvävs".

Han tillägger någonstans i mitten att han självklart inte kommer att göra detta med Linderborg men att han däremot kommer att misshandla skribenten Victor Malm, grovt.

Varför? Jo för att de skrivit att satirpoden "Lilla Drevet" med bl.a. Kringlan Svensson, Ola Söderholm, Liv Strömqvist och Nanna Johansson, var whiteboardsatir. Ingen vet exakt vad det är men slutsatsen som K. Svensson gör är att det är negativt.
Negativa saker ska en inte behöva ta av Aftonbladets kulturskribent eftersom att Lilla Drevet är sponsrat av Aftonbladet Kultur. Då förtjänar en helt enkelt en yxa i fittan.

Vad som är ännu mer intressant är att killarna i AMK, redan vid första utspelet, inte stänger av bandet, ber Kringlan att lägga av med den här skiten annars åker han ut och styr upp problemet.
Deras reaktion är att de skrattar. Precis som vi alla gjorde i högstadiet när killarna i våran klass öppet kränkte eller sexuellt trakasserade oss. De skrattade, vi skrattade, alla skrattade. Det är den väntade reaktionen. Vad händer då när den naturliga reaktionen är asgarv när någon får ett sådant här idiotanfall? Jo hen tror att hen är rolig och fortsätter. En normaliserar en helt absurd situation.

Detta kan ju omöjligt vara första gången som Kringlan har totaltappat det p.g.a. någon sagt något som han tagit personligt. Så varför har vi inte hört något liknande innan? Jag tror, dels att det beror på att han sällan sänds live, men framförallt så tror jag att det beror på de människor han brukar sändas med. Lilla Drevetgruppen skulle inte tillåta ett sådant här utspel. Lilla Drevet består av en grupp MÄN OCH KVINNOR!

Om detta hade varit ett socialt experiment så behöver en ändå inte vara forskare eller samhällsvetare för att förstå hur långt ifrån jämställdhet mellan könen vi är. För Kringlan och AMK-killarna är inga högerextremister som blundar för klyftorna mellan män och kvinnor samhället. Nej nej, tvärtom. Så hur kunde det bli såhär tokigt då? Att en man, med annars feministiska åsikter, helt plötsligt ska munknulla en recensent tills hon kvävs för att hon kallade hans podsatir för whiteboardsatir (alltså for real, vad är det?), medan resten av grabbgänget sitter runt om och skrockar förnöjt.
Det beror på att det är en så jävla okej reaktion på kritik från en kvinna. Män rättar en med en käftsmäll, kvinnor med ett straffknull. Så är det, så har det alltid varit och ni kan gasta hur mycket ni vill om lika löner men ni kommer aldrig att komma undan ett straffknull om ni kränker en man.

Så vad ska vi göra nu då? Ska vi ge er en chans till, kära killgrabbhumorgrupper, att visa att ni inte är så samhällspräglade att med lite sprit och testosteron bli de manschauvinister ni annars tar avstånd ifrån?
Okej, en chans till. Skärp er! Annars kommer alla era podkast hamna i den nyuppfunna whiteboardsatirkategorin och det hade ju varit för jävligt.

http://www.aftonbladet.se/kultur/article21752832.ab

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6304267

söndag 15 november 2015

Go'kväll

Hejsan! Jag heter Frida. Du känner inte mig och jag känner inte dig. Det enda vi har gemensamt är att vi har syskon som känner varandra. 
Jag bor i Stockholm, i en lägenhet i stan som jag har köpt själv. Jag jobbar som sjökock, alltså lagar mat på en båt. Det är så jag tjänar mitt levebröd. 
När jag inte gör det så brukar jag träna Pole Dance och Pole fitness. Detta är en hobby som jag har blivit ganska bra på och ska nu tävla i Svenska mästerskapen i Pole sport. 
Det är såklart känt att denna träningsform rotar sig i exotisk dans där kvinnor tjänar pengar på mäns objektifiering. Däremot så är det inte det som just jag håller på med utan jag håller ju då på med träning. 
Jag blir lite förbryllad när jag får höra av min mor att okänd flicksnärta på andra sidan landet försöker smutskasta mig och min träningsform bara för att hon är lite tjurig på att lillsyrran gör något med sitt liv. Sen är jag av åsikten att hur jag tjänar mina pengar det ska du ta mig fan skita i.
Med detta sagt så önskar jag dig en trevlig söndag och ett härligt liv. Om du skulle vilja diskutera saken så går det jättebra att höra av sig. 
Varma hälsningar,
Frida Wigur 

Så skrev jag när jag fick höra av min mamma att någon som jag inte känner drog slutsatsen att eftersom jag tränar Pole så måste jag ju strippa.


torsdag 12 november 2015

Ett kollage av män jag inte känner.

Idag så hände det något. På något vis, som jag inte minns, så råkade hitta förfrågningar som messenger hade filtrerat bort. Det var en hel del. Mest från män som jag inte känner som vill inleda en konversation i olika former. Det kan en väl få göra men jag fann detta så pass underhållande att jag bestämde mig för att göra ett litet kollage av mina favoriter.

Vi börjar lite lätt:

Fin inledning av valross

How the fuck did he know i was in Dublin?

Inte varje dag en får höra att en är snyg. 
Jaha...




 Vissa ägnade sig lite mer åt långa texter:


Efter att ha rantat om hur vacker kropp jag har så vill han också att jag ska veta att han är berest. Ingen rookie här inte. Avslutet är också en favorit. "Yours Faithfully". Han vet inte mer om mig mer än att jag ser ut som jag gör. Hur kan han vara min förtrogne?



 Sen var det någon som var lite mer lagd åt det poetiska hållet.

Okej, jag vet att man brukar säga "you can't blame a guy for trying" men finns det liksom inte en gräns som kan nås? 
"wipe your tears when no one can". Who the fuck are you, man?


 Här kommer min personliga favorit

Nej, det är inte så snällt att skratta åt gubbar, men jag satt på bussen och skrattade så att det kom lite snor.




Det är faktiskt bra att messenger sorterar bort sånt här skärp på automatik. Jag är verkligen ingen speciell. Ingen, förutom de som känner mig vet vem jag är och vilken sorts personlighet jag besitter. Så att dessa snubbar, plus ca 10 till, som helt sonika har skrivit till mig sen flera år tillbaka har endast gjort det för att de tycker att jag är snygg.

Såhär är det, vi lever i en värld där en kvinnas viktigaste kvalitet är att vara snygg. Är en det så behöver en varken vara smart eller ambitiös. Det kommer alltid att finnas en man där som kan ta hand om dig. Som är beredd att fatta din utsträckta hand och ge dig ett badrum. FATTAR NI HUR SKEVT DETTA ÄR?!

Här är några till, nu ska jag radera min youtubekanal och ta bort mitt namn på instagram












onsdag 11 november 2015

A true gentleman

Tinder, detta fantastiska, nya och moderna sätt att hitta folk man inte tycker om på. Nej, jag ska inte vara en sån, jag har ju faktiskt träffat män på Tinder som har haft ett liknande sinne som jag och även om sex kanske är den underförstådda faktorn till att vi ens swipade höger, så är ett intellektuellt samtal snäppet mer givande.

Så jag hade då, av någon jävla anledning och antagligen smått berusad, swipat höger på en snubbe som var väldigt ivrig om att vi skulle ses. Till och med när jag åkte ut på Älva och var borta i nästan två månader så gav han inte upp.
Tillslut gav jag med mig, fråga mig inte varför. Vi möttes på en öl vid södra station.

Han var väl inte ful och han var väl inte tråkig, men våra politiska värderingar var ljusår från varandra. Han var yrkesmilitär, hade varit ute på slagfältet många gånger. Även fast jag med intresse lyssnade till hans åsikter om krig och kostnader, flyktingar och att hjälpa folk på plats så kunde jag aldrig hålla med. Han var ändå så pass respekterande att han lyssnade på vad jag hade att säga, speciellt när vi kom in på mitt område, feminismen.
Kanske var han uppriktigt sagt intresserad men något sa mig att om jag hade haft ett ogynnsamt utseende så hade hans ivriga lyssnande och vilja att prata inte funnits.
Jag hade varit ännu en "såndär jävla feminist" som inte vet vad jag pratar om.
Han bjöd hem mig på kaffe och jag tackade ja. För det första så var jag jävligt kaffesugen och för det andra så var jag uttråkad, som alltid på hösten. Jag fick mitt kaffe, han ville ha mer. Det märkte jag när han, jag antar att det skulle vara förföriskt, började ta på mig.
Jag bestämde mig då för att gå hem.

Jag reste mig och han försäkrade mig om att han var en gentleman som kunde respektera ett nej.

Okej, såhär har jag då tänkt lite i efterhand.
Om man är en gentleman för att man kan respektera ett nej, då finns ju bara två saker en man kan vara. Gentleman eller våldtäktsman.
Alltså jag tycker vi slänger oss lite för lättvindigt med det där ordet gentleman.

Jag börjar om

F eminist
R ak
I cke tolerant när det kommer till antifeminism och människokränkande
D amn good looking
A ldrig långt från stången

Detta är jag. Jag började blogga som arg 19-åring och fortsätter nu som ännu argare snart 26-åring